Fatlagring och Rioja
Fatlagringens inverkan på röda viner med exempel från Rioja
Varifrån kommer Riojavinerna?
Viner från Rioja kommer från området Rioja i norra Spanien. Rioja DOC-regionen är uppkallad efter floden Oja, en biflod till Ebro, har sitt centrum i Ebrodalen och begränsas till stor del i norr och söder av dramatiska bergskedjor, speciellt Sierra de Cantabria.
Vilka druvor är tillåtna i ett riojavin?
Traditionellt är röd Rioja en blandning av tempranillo och garnacha (spanska för grenache), ibland med ett visst inslag av graciano och mazuelo. Tempranillo är den dominerande druvan, inte bara i Rioja utan hela Spanien, och den mognar relativt tidigt och trivs därför i områden med något svalare klimat.
Vilken kvalitetsklass tillhör Rioja?
Rioja tillhör den högsta kvalitetsklassen DOC – Denominación de Origen Calificada. För denna klass finns specifika krav på druvsorter, avkastning, vinifieringsmetoder och lagring.
Vilka viner ska jag välja?
Välj ett rött riojavin från samma producent och som finns tillgängligt med olika lagringstid och i olika årgångar. Exempel på röd Rioja som finns dels som Crianza, Reserva och Gran Reserva är: Olagosa, Conde de Valdemar, Marqués de Arienzo, Marqués de Cáceres, Rioja Bordón och Cune.
Vad är det för skillnad på Crianza, Reserva och Gran Reserva?
Till skillnad från lagstiftningen i de flesta andra länder lägger den spanska stor vikt vid hur länge vinet har lagrats innan det släpps till försäljning. Tanken är att kunden inte ska behöva lagra vinet själv utan att det är drickfärdigt när det släpps på marknaden.
Viner med beteckningen Crianza har lagrats minst 24 månader, varav minst 6 månader i ekfat om max 330 liter. För Reserva viner gäller att de lagrats minst 36 månader, varav minst 12 månader i ekfat om max 330 liter och för Gran reserva krävs minst 60 månaders lagring, varav minst 18 månader i ekfat.
Vad menas med vertikal provning?
Vertikal provning innebär att man provar olika årgångar av samma vin och därför kan denna provning sägas vara vertikal.
Varför lagrar man vinet på ekfat?
Från början användes fat av olika träslag som förvaringskärl i stället för t ex lerkrus. Men man upptäckte så småningom att faten gav vinet angenäma smaker och en längre hållbarhet. Numera används nästan uteslutande fat av ek.
Fatets storlek påverkar vinet, ju större fat desto mindre kontaktyta med vinet och därmed mindre effekt av eken. Den vanligaste storleken är en så kallad "barrique", som rymmer 225 liter.
Allt material på denna webbsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Vad händer vid lagring på ekfat?
Ek är trots sin hårdhet ett poröst träslag och därför kan syre tränga in i små mängder och starta en liten oxidation av vinet. Syret är en katalysator och startar en kemisk process som intensifierar färgen genom att ekens tanniner reagerar med vinets färgämnen.
En annan effekt är att vinets tanniner blir mjukare. Det sker en polymerisation, vilket innebär att vinets molekyler klumpar hop sig och bildar långa kedjor som slutligen blir så tunga att de sjunker till botten. Det gör att vinet blir mindre strävt.
Varför har riojavin en smak av vanilj?
Ek innehåller tre ämnen som bidrar till vinets karaktär. De viktigaste är lakton, lignin och tannin.
Lakton ger vinet en kokoskaraktär och gör det kryddigt och örtigt.
Lignin är det som ger riojavinet dess vaniljkaraktär. Olika sorters ek släpper ifrån sig olika mycket vaniljton.
Vad är det för skillnad mellan amerikansk och fransk ek?
Den amerikanska viteken har större porer än de europeiska eksorterna. Det gör att den amerikanska eken släpper ifrån sig mer vaniljarom och lakton än de europeiska eksorterna.
Varifrån kommer de rostade tonerna?
När faten tillverkas värms ekstavarna för att kunna böjas och formas. Faten rostas invändigt över öppen eld. Olika rostningsgrader påverkar eken på olika sätt. Laktonhalten minskar till exempel ju mer fatet rostas, medan vaniljaromen från ligninet ökar vid rostning, för att sedan avta vid riktigt hård rostning.
Hur bedömer Systembolaget fatkaraktären?
Systembolaget indelar vinets fatkaraktär i fem steg:
Ingen fatkaraktär, (grad 1).
Liten fatton, beskrivs som ”inslag av fat”, (grad 4).
Medelstor fatton, beskrivs som ”fatkaraktär” eller ”rostad fatkaraktär”, (grad 8).
Stor fatton, beskrivs som ”tydlig/påtaglig karaktär av rostade ekfat”, (grad 10).
Grad 12 är det högsta värdet och anges extremt sällan.
Kan du se, lukta, känna och smaka ekens inverkan på vinet?
1. Jämför färgen i glasen mot en vit bakgrund. Ett ungt vin har en rödlila färg som med tiden utvecklas till rubinröd. En tegelröd färg kännetecknar ett gammalt och moget vin. Eklagring sägs intensifiera färgen.
2. Snurra runt vinet i glaset några sekunder och lukta sedan. Är doften stor eller liten? Kan du känna skillnad mellan olika årgångar? Yngre viner har karakteristisk doft av druvsorten. De är mycket fruktiga och doften beskrivs ofta som svarta vinbär, hallon eller liknande eller helt enkelt bara ”fruktigt”. När vinet mognar utvecklas fler dofter som kan beskrivas som jordiga, animala och mer komplexa. Om lukten påminner om portvin är det oftast ett moget vin. Röd Rioja har alltid en karakteristisk doft av söt vanilj från lagringen på amerikanska ekfat.
3. Röd Rioja har en karakteristisk smak av vanilj, jordgubb, läder och grädde. Om smaken ligger kvar i munnen efter att du svalt det säger man att vinet har en lång eftersmak. En lång eftersmak innebär oftast att vinet har hög kvalitet.
4. Vad känner du? Med känseln kan du avgöra både strävhet (tanniner), fruktsyra och ibland även alkoholhalt. Känns det strävt på läpparnas insidor och längst ut på tungan är det tanninerna som känns. Tanninerna i röd Rioja är dock vanligen mjuka, en följd av eklagringen. Stramar det och drar på insidan av kinderna och tungans sidor är det den höga fruktsyrehalten som känns. Fyllighet, dvs hur rikt vinet är på frukt, känns mitt på tungan och tungspetsen. Fyllighet kommer också från alkoholen och den ger en lite sötaktig smak. Om det hettar till i munnen tyder det på att vinet har en hög halt alkohol, man säger att det är eldigt.
