Chardonnay

Här kan du läsa och skriva ut vininformationen. Vill du se den tillhörande bildpresentationen klickar du här.

Chardonnaysmaker

Vinprovningen vill visa hur olika viner gjorda på chardonnaydruvan kan smaka. Viner som ingår i denna vinprovning är vit bourgogne, chablis och vin gjort på enbart Chardonnay från Australien respektive USA.

Förslag på viner

1.     Chablis Premier Cru Montée de Tonnerre. Systembolagsnr 5587, Leverantör Johan Lidby Vinhandel AB, Producent J M Brocard.

2.     Bourgogne Les Sétilles. Systembolagsnr 5657, Leverantör Johan Lidby Vinhandel AB, Producent Olivier Leflaive.

3.     Australien: Penfold Thomas Hyland Chardonnay. Systembolagsnr 6023, Leverantör Treasury Wine Estates Sweden AB, Producent Penfolds.

4.     USA: Bonterra Chardonnay. Systembolagsnr 16632, Leverantör Concha y Toro Sweden AB, Producent Bonterra Vineyards.

Innehåll

Chardonnay odlas i alla vinproducerande länder

Chardonnayvin smakar väldigt olika

Toppviner från Bourgogne

Grand Cru och Premier Cru står för högsta kvalitet

Chablis smakar som att slicka på ett järnrör

Vit Bourgogne ett vin med elegans och mogen skönhet

Nya Världens Chardonnay

Smak av ananas, vanilj och nötter

Australiensiska viner erövrade Sverige

I USA bestämmer kunden

Mat till Chardonnay

Fågel, fisk, skaldjur, ost och gräddiga såser

Förslag på mat

Fiskgratäng

Ostbricka

Chardonnay odlas i alla vinproducerande länder

Det enda säkra man kan säga om chardonnayvin är att det är ett vitt vin. Det kan smaka nästan hur som helst. Chardonnay är faktiskt en rätt neutral druva och trots olika förutsättningar ger Chardonnay bra viner var helst den odlas. Och den odlas över hela världen.

Chardonnay når sin absoluta topp i ursprungsdistriktet Bourgogne, dit även Chablis inkluderas, och är en viktig beståndsdel i Champagne – alla relativt nordliga och svala distrikt.

När Chardonnay odlas i ett varmt klimat, med modern teknik och med en dos av ek får man ett helt annat chardonnayvin än i svalt klimat.

Genomslaget för Chardonnay i Sverige kom på 1980-talet, då de australiensiska chardonnayvinerna gjorde entré. Dessa viner, odlade i ett varmt klimat, och försedda med en rejäl dos ekkaraktär blev oerhört populära. Liknande viner produceras i USA, Chile, Sydafrika och Argentina och de är lika lättdruckna och publikfriande. De bästa chardonnayvinerna från Kaliforniens Napa Valley och Sonoma kan tävla med förebilderna i Europa.

Och det görs även strålande Chardonnay i södra Frankrike, i Italien, i Spanien och riktigt hygglig i Ungern och Bulgarien.

Chardonnayvin smakar väldigt olika

Vin gjort på druvan Chardonnay kan smaka på många olika sätt. Vill man smaka på den rena druvan ska man börja med Chablis. De flesta Chablisvinerna görs utan fatkaraktär. Ett annat exempel på ett rent chardonnayvin hittar man till exempel i norra Italien där man avstått från fatlagring.

Ursprungsdistriktet för chardonnaydruvan är Bourgogne och härifrån kommer de allra bästa chardonnayvinerna. I Frankrike har man av tradition inte satt ut druvnamnet på etiketten, man förväntas veta att vit bourgogne och chablis båda är gjorda på 100% Chardonnay. Annat är det i Nya Världen där druvnamnet står tydligt angivet på etiketten. Man sa Chardonnay helt enkelt och visste då att man kunde förvänta sig ett attraktivt, gott vin som kunde drickas både med eller utan mat.

Toppviner från Bourgogne

Vindistriktet Bourgogne ligger i nordöstra Frankrike och omfattar vinodlingar från Chablis i norr till Beaujolais i söder.

Chablisdistriktet ligger som en ö mellan Dijon och Paris, avskilt från resten av Bourgogne. På grund av sitt läge norr om det egentliga Bourgogne har Chablis ett lite svalare klimat med en lång, kall vinter och en relativt fuktig vår med risk för frost. Sommaren kan dock vara het och solig. Större delen av Chablis täcks av kalkhaltiga lerjordar, så kallad kimmeridgelera, som ger chablisvinet dess speciella mineralkaraktär.

I hjärtat av Bourgogne ligger Côte d´Or – den gyllene sluttningen – som täcker ett förvånansvärt litet område mellan Dijon och Chagny. På sluttningen ned mot floden Saône ligger alla de berömda vingårdarna i en lång rad. De bästa vinerna kommer från vinfält mitt på sluttningen där jorden främst består av kalksten. Côte d´Or är uppdelat i två områden Côte de Nuits i norr och Côte de Beaune i söder. Från Côte de Nuits kommer framförallt röda bourgogneviner medan Côte de Beaune är berömd för sina vita viner.

Klimatet är ett typiskt inlandsklimat med varma somrar och kalla vintrar. Till viss del påverkas det av det mildare medelhavsklimatet som för med sig fuktiga vindar och regn. Liksom i Chablis kan hagelstormar förekomma som kan förstöra skörden.

Grand Cru och Premier Cru står för högsta kvalitet

Att välja ett bra bourgognevin är lite svårare än att välja ett bordeauxvin. I Bordeaux är vingårdens och producentens namn identiska och utbytbara. I Bourgogne däremot måste man känna till namnet på både vingården och producenten. Varför? Jo, varje liten jordplätt har flera odlare och dessa odlare framställer inte vinet själva utan säljer det vidare till en handlare, så kallad negociant. Så det är egentligen handlarens eller firmans namn som är viktigast att hålla reda på. Såväl röd som vit bourgogne är viner för fackmän och inte något man bara går och köper. I Bourgogne, mer än någon annanstans, lönar det sig att be kunniga personer om råd. Vad man generellt kan säga är, att om vinet är klassificerat som en Grand cru så kommer det från någon av de allra bästa vingårdarna. Näst efter klassificeras vinerna Premier cru, vingårdens namn står på etiketten och ett vingårdsnamn är alltid ett gott tecken. De flesta byar i Côte d´Or har sina egna appellationer* (village appellationer). Någon egentlig Côte d´Or appellation finns inte utan Côte d´Or  är uppdelat i Côte de Nuits och Côte de Beaune. Bourgogne Blanc är vin av enklare kvalitet.

I kommunerna Aloxe-Corton (=Corton-Charlemagne), Mersault, Puligny-Montrachet och Chassagne-Montrachet framstår chardonnaydruvan i sin allra bästa form.

*Appellation är en beteckning på ursprungsplatsen för vinet, t ex om appellationen är Chablis är regionen Bourgogne och druvan Chardonnay.

Chablis smakar som att slicka på ett järnrör

Chablis är en bra utgångsprodukt när man vill närma sig den oförfalskade chardonnaydruvan. Med undantag för de allra dyraste vinerna från området, Chablis Grand Cru, görs de flesta vinerna här av tradition utan fatkaraktär – druvan får ganska fritt spelrum. Man kan hitta drag av milda citrusfrukter, äpplen och med stigande ålder på vinet nötter och en tilltalande smörighet. Mineraltonen är ganska märkbar och syran i vinet blir skarpare i detta nordliga distrikt än om druvan vuxit i ett varmare klimat. Somliga säger att Chablis smakar som att slicka på ett järnrör och det låter ju inte något vidare. Men det kan bero på att Chablis har friskhet, renhet och mineralton som främsta kännetecken.

Det finns fyra kvalitetsklasser: Petit Chablis är den enklaste, följt av Chablis, Chablis Premier Cru och Chablis Grand Cru. Det finns sju Chablis Grand Cru, t ex Les Clos och Vaudésir. Liksom i resten av Bourgogne är det producenten som i första hand har betydelse för kvaliteten. Några duktiga producenter är Brocard, Domaine Laroche, Droin och Louis Michel.

Vit Bourgogne ett vin med elegans och mogen skönhet

I Côte d´Or ger Chardonnay fylligare och mer komplexa viner än i Chablis. Smakerna sträcker sig från havremjöl och nötter i de enklare vinerna till smör och grädde i de allra bästa. Också här arbetar man med jäsning och lagring på nya ekfat men i lite mindre doser än i USA och Australien. De franska storheterna tar också god tid på sig att mogna ut till sin fulla skönhet, ibland både 10 och 15 år – medan Nya Världens med modern brådska når dit snabbare, inte minst tack vare det intensiva fatbruket.

Till de stora vita bourgognerna hör Montrachet, Corton-Charlemagne, Meursault, Puligny-Montrachet och Chassagne-Montrachet. Här ger Chardonnay de allra bästa vinerna med citrus- och andra frukttoner kompletterade med honung, nötter och smör och ofta elegant förpackade i ett diskret rostat ekomslag. Några producenter att hålla utkik efter är: Bonneau du Martray, Drouhin, Jadot, Domaine Leflaive, Étienne Sauzet och Tollot-Beaut.

Nya Världens Chardonnay

Chardonnay från Nya Världen handlar mycket om ekbehandling. Chardonnay som får jäsa på nya ekfat ger mjukhet och smörighet till vinet. De frukt- och ekstinna vinerna är behagliga och lättdruckna men saknar elegansen hos ett gott bourgognevin. Priserna är dock tilltalande i jämförelse med de franska storheterna. Druvsorten sätts ut på etiketten, man vet vad man får i glaset och behöver inte lära sig en massa krångliga vingårdsnamn. Dessutom är dessa moderna viner färdiga att dricka och behöver inte lagras i åratal för att mogna till sin fulla skönhet.

Smak av ananas, vanilj och nötter

När man talar om Chardonnay tänker de flesta på just de generösa aromerna av persika, aprikos och tropiska frukter, spetsade med smaker av vanilj, rostat bröd och knäck från nya ekfat som är så typiska för ett modernt vin, vuxet i ett varmt klimat och försett med en rejäl dos ek. Och så smakar chardonnayvinerna från såväl Australien, USA och andra länder i Nya Världen. Som de flesta vinerna härifrån är de ganska alkoholstarka, druvorna är ju rejält mogna och sockerrika.

Australiensiska viner erövrade Sverige

Genomslaget för Chardonnay i Sverige kom på 1980-talet då de australiensiska chardonnayvinerna gjorde entré. De blev oerhört populära både på grund av sin intensiva doft- och smakpalett och sin prisvärdhet. Alla vinproducerande stater i Australien framställer nästan alla sorters vinstilar. Om man vill ha ett svalt klimat beger man sig upp i bergen och längre söderut och vill man ha ett varmt klimat åker man norrut och håller sig närmare slätten. På så sätt kan man styra om vinet ska smaka moget, mycket moget eller mycket kraftigt moget. Det finns en ökande trend mot svala klimat och subtilitet men australiensiska viner förlorar aldrig sin speciella mognad som är det i särklass viktigaste kännetecknet på den nationella stilen. Vinerna kan komma från en enda vingård eller vara blandningar från olika stater i landet. I South Australia produceras stora mängder vin, mer än i någon annan australiensisk stat.

Kända producenter är bl a Jacob´s Creek, Lindemans, Penfolds, De Bortoli och Rosemount. Etiketten på vinflaskorna i Australien måste enligt reglerna ange produktionsområde, årgång och druvsort.

I USA bestämmer kunden

Det odlas vin över hela kontinenten där klimatet tillåter men det bästa vinet kommer från Kalifornien. I USA är vin business, man gör viner som är mjuka och snälla med lite insmickrande sötma och gjort på den druva som för tillfället toppar poplistan. Man har flera olika prisklasser som t ex vanlig Chardonnay, Reserve Chardonnay, områdesbetecknad Chardonnay och vingårdsbetecknad Chardonnay. Tanken är att man ska hålla sig till varumärket men byta upp sig till dyrare viner om man gillade innehållet. I motsats till Europa står det inte Château plus nånting konstigt på flaskan utan Chardonnay och ett varumärke. Det kanske inte är det bästa sättet att göra komplexa och karaktärsfulla viner på men en kommersiell framgång. Om man kliver lite längre upp på prisstegen (runt hundralappen och över) kan man hitta riktigt intressanta kaliforniska viner, generösa, druvtypiska i modern och personlig stil. Då kommer de oftast från de svalare delarna av Kalifornien som Napa Valley, Sonoma County och Mendocino. Här är klimatet idealiskt, generöst med sol, rätt högt över havet och svalkande vindar från Stilla Havet. Det enda som kan vara ett problem är torkan, men i motsats till exempelvis Frankrike är konstbevattning tillåten.

Vilka producenter är då värda att titta efter? Gallo, världens största vinfirma, tillverkar både toppviner världsklass och enkla sötsliskiga bubbelviner. Fetzer, Kendall-Jackson, Beringer, Marimar Torres, Ravenswood och Robert Mondavi är andra välkända producenter av kaliforniska viner. Riktigt dyra viner produceras av Ridge, Heitz, Beaulieu, Stag´s Leap, Kistler m fl. Etiketten på amerikanska viner ska enligt reglerna ange vinets ursprungsområde och druvsorterna. Störst vägledning då det gäller vinets stil och kvalitet får man dock av producentens namn.

Mat till Chardonnay

Fågel, fisk, skaldjur, ost och gräddiga såser

Mat som passar alla smaktyper av Chardonnay är rätt knepigt att föreslå. Då det gäller fatlagrad, kraftfull Chardonnay passar det bra till rätter av stekt eller grillad kyckling eller fisk. Såser och tillbehör styr naturligtvis också vinvalet. Fisk och skaldjur i sås på vitt vin och grädde passar till de flesta chardonnayviner. Tycker man om ostron är Chablis det självklara valet.

Ost och vitt vin är ett gott avslut på en måltid. Milda ostar, inte alltför smakrika passar bäst till Chardonnay. Fatlagrad Chardonnay och lagrad grevé ger en smakupplevelse att minnas.

Förslag på mat

Fiskgratäng

4 personer

600-700 g fiskfilé, fryst eller färsk

4 portioner potatismos

1 äggula

2 msk smör

2 msk vetemjöl

2 dl fiskbuljong av tärning

2 dl crème fraiche eller vispgrädde

2 krm salt

½ krm vitpeppar

2 msk dijonsenap alt 3 msk parmesanost

2 msk hackad gräslök alt dill

1.     Börja med att göra potatismoset. Tillsätt en äggula till potatismoset.

2.     Koka filéerna i ugn. Smörj en ugnssäker form med smör eller olja. Lägg i fiskfiléerna vikta till små paket eller hela fiskblocket, salta och täck med folie. Tag ut fisken då temperaturen visar 52 grader. Häll av och spara buljongen.

3.     Smält smör till såsen i en stor tjockbottnad kastrull. Tillsätt mjöl och rör om väl. Späd med fiskbuljong lite i taget och vispa hela tiden så att det inte bildas några klumpar. Vispa ner crème fraiche (lätt eller vanlig) eller grädde och låt såsen sjuda några minuter. Salta och peppra och smaksätt såsen med dijonsenap och hackad gräslök.

4.     Spritsa potatismos runt kanterna av fiskfiléerna. Slå såsen över fisken och ställ in formen i ugn cirka 200 grader tills den fått fin färg och är genomvarm cirka 15 minuter.

Vill man göra gratängen lite festligare kan man i stället göra en vitvins- eller skaldjurssås.

Ostbricka

Milda ostar med nötliknande smak t ex:

Le Fougeru eller liknande ost av brietyp

St André

Chavroux färsk getost

Reblochon

Lagrad grevéost

Blekselleri och päronskivor smakar gott till.