Röda vinstilar

Här kan du läsa och skriva ut vininformationen. Vill du se den tillhörande bildpresentationen klickar du här.

Fyra olika vintyper: Bordeaux, Rioja, Vin från Nya Världen, Valpolicella

Innehållsförteckning

Vad säger färgen om vinet?

Vad säger doften om vinet?

Vad säger smaken om vinet?

Bordeaux

Är alla Bordeauxviner sträva och otillgängliga?

Merlot eller Cabernet dominans?

Rioja

Känner du vaniljaromen i riojan?

Rioja från Rio Oja

Nya Världen stilen

Vad är Nya Världen?

Kan man från doft och smak avgöra om vinet kommer från Nya Världen?

Smakbomb från Nya Världen

Massor av värme och sol

Valpolicella

Hur smakar ett lätt vin?

Hur tolkar man etiketten?

Vad säger färgen om vinet?

Färgen på vinet är det som är lättast att bedöma och det kan avslöja mer än man tror.

Unga rödviner är blåröda medan äldre drar mot tegelrött och brunt. Det är det första man kan konstatera. Men färgintensiteten kan även ge en uppfattning om druvsorten. Det är t ex inte så svårt att skilja på en färgstark syrah och en färgfattig gamay (Beaujolais) eller pinot noir.

Vad säger doften om vinet?

Doften är det som säger mest om ett vin. I jämförelse med smaken är doften mycket mer mångfacetterad. Luktar vinet av färska frukter, då kan det vara ett ungt vin i glaset. Eller är doften lite sötaktig som av vanilj, då kan det vara lagrat på ekfat. Påminner det om portvin, då kan det vara ett moget vin. Sätt ord på alla de dofter som du känner och kombinera detta med färgen. Dofterna från ett rödvin kan vara allt från hallon, körsbär, svarta vinbär, stall, läder, blyertspenna, vanilj, ceder etc.

Vad säger smaken om vinet?

Vi kan bara urskilja fem smaker, sött, salt, surt och beskt och så det som kallas umami. Det finns inget svenskt ord för umami, men det beskrivs ofta som en mustig eller köttig smak. Aromförstärkare som natriumglutamat (Aromat) sägs också likna den femte grundsmaken umami.  

Andra sinnen som är användbara vid vinprovning är känseln. I vinet finns fruktsyror som gör att du känner att det stramar och drar på insidan av kinderna och tungans sidor. Det stramar mer om fruktsyrehalten är hög. Titta på klockan som anger fruktsyrehalten.

Fylligheten hos ett vin kan man känna mitt på tungan och tungspetsen, ibland även lite sötma. Fylligheten anger hur rikt vinet är på frukt men fylligheten kommer också från alkoholen. Alkohol ger en lite sötaktig smak och finns ofta i viner från Nya Världen där vinet fått mogna i varmt och soligt klimat. Om det hettar till i munnen så tyder det på att vinet har en hög halt alkohol, man säger att det är eldigt.

För att vinet ska smaka bra ska fyllighet och fruktsyra vara i balans. För mycket fyllighet och för lite syra smakar mer som saft och är utan karaktär. Det är helhetsintrycket av vinet som är avgörande.

På läpparnas insidor och längst ut på tungan kan man känna tanninerna eller garvsyrorna som man också säger. Det känns strävt. Ett strävt vin fordrar att man äter något till det, ju större strävhet desto kraftigare mat.

Bordeaux

Är alla Bordeauxviner sträva och otillgängliga?

De flesta bordeauxviner är godast tillsammans med mat. Det är den höga halten av garvsyra som är orsaken till detta. Bordeauxviner är alltså sträva, särskilt unga viner. Stor bordeaux utan tanniner är otänkbart. En god bordeaux måste också vara fruktig, då blir vinet harmoniskt och bra balanserat. Man känner de friska fruktsyrorna i kinderna och rejält med tanniner framme på tungan och under läpparna. Bäst smakar bordeauxviner till lite kraftigare rätter av nötkött, lamm eller vilt.

Bordeauxdoften är lite speciell och är svår att definiera. Röd bordeaux görs nästan alltid på en blandning av flera druvor, oftast dominerar cabernet sauvignon. Den kombineras vanligen med merlot. Cabernet franc förekommer även men då i mindre mängd.

Cabernet sauvignon är en ganska stram och sträng druva medan merlot är mjukare och mer fruktig. Cabernet sauvignon har en doft och smak av svarta vinbär, ceder och tobak. I bordeauxviner där cabernet sauvignon dominerar finns också en ton av blyertspenna eller cigarrlåda. Har vinet lagrats på nya franska ekfat kan man finna en doft av nymalet kaffe.

Stora bordeauxviner karakteriseras som fylliga viner. De är rika på frukt och alkoholhalten är hög d.v.s. 13% eller högre. Med den höga frukthalten följer också en kraftigare färg. Skalen har fått ligga med länge och gett vinet både färg och tanniner samt massor av smakämnen. Tanninerna rundas av vid lagring och bordeauxvinerna, liksom andra fylliga och tanninrika viner, tål lång lagring, kanske 10 till 15 år. Om bordeauxvinet är av bra kvalitet vad gäller druvor och tillverkning, har lagrats några år för att mildra garvsyrorna och utveckla smakämnena samt intas tillsammans med en rejäl köttbit eller smakrik ost, är det ett vin som bjuder på en av de allra största upplevelserna i vinvärlden.

Merlot eller Cabernet dominans?

Bordeaux ligger vid Atlantkusten i sydvästra Frankrike. Vindistrikten är belägna kring floden Gironde. Appellationerna*  från vänstra stranden av Gironde domineras av cabernet medan vinerna från den högra stranden domineras av merlot. De cabernet-dominerade kommunerna, som alla ligger i Haut-Médoc, är: Listrac, Margaux, Moulis, Pauillac, St-Estéphe och St Julien. Merlot-dominerade kommuner är Pomerol och St Émilion.

Den grundläggande AC Bordeaux omfattar hela regionen och denna delas sedan upp i ganska stora distrikt med egna appellationer. Inom dessa finns ett fåtal mindre appellationer från communes (byar). Vinslotten är den viktigaste kvalitetsfaktorn. Mer information om franska klassifikationer i avsnittet Hur tolkar man etiketten?

* Appellation är namnet på den plats där vinet kommer ifrån. Druvsort anges ej på etiketten.

Rioja

Känner du vaniljaromen i riojan?

Tempranillo är den viktigaste druvan i rioja. En annan viktig druva i rioja är garnacha (grenache) och ibland har vinet fått ett litet tillskott av mazuelo eller graciano. Rioja har en karaktärsfull doft och smak som är lätt att känna igen. Det kännetecknas av smaker som vanilj, jordgubb, läder och gräddarom. Den för rioja utmärkande vaniljtonen kan ha att göra med att den alltid fatlagras, oftast på amerikansk ek.

Tempranillo ger en elegant plommonkaraktär, som utvecklas väl genom lagring på fat och flaska och blir till smultron och aptitliga smaker. Många känner viss kryddighet i vinet. Tanninerna är mjuka och fruktsyrorna saftiga och detta tillsammans gör att en rioja är lätt att tycka om.

Riojaviner är oftast medelfylliga. De flesta rödviner ingår i gruppen medelfylliga viner. Antal medelfylliga viner är långt större än lätta och fylliga rödviner. Att de är medelfylliga betyder att de har mindre kraft och mindre alkohol än de fylliga. Alkoholhalten ligger vanligtvis mellan 11% och 13%.  

Ett medelfylligt vin passar bra till olika kötträtter med undantag av vilt som älg och ren där ett fylligare vin är lämpligare. Alltför starka ostar ska man vara försiktig med men medellagrad brie kan smaka bra.

Rioja från Rio Oja

Riojadistriktet ligger i norra Spanien och är ungefär 4 mil brett och tio mil långt. Det har fått sitt namn efter en biflod till Ebro – Rio Oja. Geografiskt är distriktet uppdelat i tre områden: Rioja Alta, Rioja Alavesa och Rioja Baja. Rioja Alta och Rioja Alavesa är de bästa underregionerna, men de flesta riojaviner är en blandning av druvor från hela regionen. Området har inlandsklimat men Rioja Alta och Rioja Alavesa påverkas en hel del av Atlantens klimatförhållanden med svalkande höstvindar och somrar som inte är alltför heta. Här trivs tempranillodruvan och får fin frukt, färg och arom. Rioja Baja har mycket mer av medelhavsklimatets heta och gassande sol och där odlas främst garnacha som ger mjuka, alkoholstarka viner.

Nya Världen stilen

Vad är Nya Världen?

Nya Världen viner kallas alla viner som kommer från utomeuropeiska vinregioner, dvs huvudsakligen viner från USA, Sydamerika, Sydafrika och Australien.

Kan man från doft och smak avgöra om vinet kommer från Nya Världen?

Klimat, jordmån och framställning sätter sin prägel på vinet. De moderna Nya Världen vinerna skiljer sig från de syrastränga europeiska vinerna genom en markerad fruktighet och solig ton. De röda är mjuka och saftiga med mängder av mogen frukt. Fruktsmaken dominerar och tanninernas gomuttorkande strävhet är minimal. Eftersom druvorna till dessa viner mognar snabbt i ett varmt klimat har de en hög sockerhalt. Med hög sockerhalt ökar även alkoholhalten i vinet och höga alkoholhalter gör att vinet känns rundare i munnen.

Genom att Nya Världen stilen har blivit så populär har de också tvingat fram en mjukare och mera tillgänglig och lättgillad stil hos många vinproducenter i den Gamla Världen. Ett vin behöver inte alls vara dåligt eller sämre för att det är lättillgängligt. Tvärtom. Inte minst under den varma halvan av året sitter det bra med fruktstinna och smakrika viner till den grillade maten.

Smakbomb från Nya Världen

Som exempel på ett typiskt vin från Nya Världen har ett kaliforniskt vin valts men man kan lika gärna välja något chilenskt, australienskt eller sydafrikanskt vin. Eller varför inte en zinfandel från Kalifornien – USA:s egen druva.

McManis vinet är gjort på en druva, petite sirah, som är relativt okänd. Det är en korsning mellan syrah och den fullständigt okända druvan peloursin. Petite sirah ger fruktiga, kryddiga viner med toner av mörka bär och inte alltför tuffa tanniner. Det är ett riktigt mulligt och mumsigt grillvin, kanske dock med en något överdriven eksmak.

Massor av värme och sol

I Kalifornien finns det strålande förutsättningar att göra bra vin. De många soltimmarna och värmen kan dock ställa till bekymmer. Värmen kan medföra att druvornas fruktsyror blir för klena, vilket ger platta och ofräscha viner. Druvorna mognar snabbt och hinner inte utveckla den smakrikedom och de nyanser som druvor som mognat långsammare i ett svalare klimat.

I Kaliforniens norra delar minskas dock de här riskerna av svala vindar från Stilla Havet och det är också här som några av världens bästa viner görs. Det mest berömda området i Kalifornien heter Napa Valley och härifrån kommer rödviner av Cabernet Sauvignon och Merlot som betraktas som kaliforniska klassiker. Sonoma County ligger alldelses intill Napa och här produceras utmärkta viner som i allmänhet är lite mjukare och rundare än rödvinerna från Napa. Står det North Coast på etiketten betyder det regionen i stort, norr om San Fransisco och upp till Mendocino. Central Coast betyder söder om San Fransisco.

Valpolicella

Hur smakar ett lätt vin?

Lätta viner har oftast en relativt ljus färg och en alkoholhalt som sällan går över 12%. De är heller inte sträva, d.v.s. tanninerna är milda. Doften och smaken är bärig och påminner om röda bär som t ex hallon. Fruktsyrehalten är i regel hög. De är friska och fräscha och lättillgängliga.

Ett klassiskt lätt rödvin är italiensk valpolicella. Valpolicellavinerna kommer från Veneto i norra Italien. Stilmässigt är vinerna från Valpolicella oftast lätta till medelfylliga med mjuk körsbärsfruktig smak.

Det enkla valpolicellavinet har likt andra italienska viner en körsbärsaktig smak med liten bitterhet i slutet. Lätta viner passar bäst till lätt mat. Pajer, pizza och pasta är några exempel på lämplig mat, liksom milda ostar

De druvsorter som används till valpolicellavinerna är corvina, rondinella och molinara. Beroende på framställningen kan man få olika karaktär på vinerna.

Classicovinerna, från de bästa, centrala områdena, med tillägget Superiore kan uppvisa mer tyngd och karaktär. Amarone della Valpolicella är ett exempel på ett sådant vin. Det görs på torkade druvor och räknas till en av klassikerna i vinvärlden. Trots den höga sockerhalten i druvorna jäser vinet torrt men har kvar cirka 10 gram restsocker, alkoholhalten är runt 16 procent (ibland mer än så) och smaken är kraftfull och lite bittersöt. Recioto della Valpolicella görs även det på torkade druvor men jäsningen avbryts så att man får ett vin med starkvinssötma.

En vanlig valpolicella kan också få extra smakrikedom och alkoholstyrka genom att jäsas ytterligare en gång på amaronebottensatsen och det kallas då ripasso.

Men i denna vinprovning ingår endast det lätta valpolicellavinet som har jäst på vanligt sätt. Vill man veta mer om viner från Valpolicella finns en vinprovning i Vinskolan som heter just Valpolicella.

Klimatet, med svala vindar från norr och ljumma sommarvindar från söderns slättlandskap, skänker druvorna både syra och sötma. Och det behövs för balansens skull. I synnerhet när man vill göra ett vin så kraftigt som amarone. De branta sluttningarna i Valpolicella Classico-zonen, vars klimat mildras av närheten till Gardasjön, är idealiska för corvinarankan.

Hur tolkar man etiketten?

De flesta viner har en kvalitetsbeteckning angiven på etiketten. I Frankrike finns ett appellationssystem. Det innebär att ett område med en viss terroir (jordmån) får ett namn (appellation). Alla europeiska system bygger i viss mån på begreppet terroir. För att försäkra sig om att de unika egenskaperna hos vinet i varje region bibehålls regleras alla aspekter av vinframställningen. De strängaste reglerna finns i Frankrike men de flesta europeiska länder har motsvarande klassifikation.

I Frankrike är vinklassifikationerna:

AC/AOC: Appellation d´Origine Contrôlée

VDQS: Vin Délimité de Qualité Supérieure

Vin de pays

Vin de table, bordsvin, det enklaste vinet.

Beteckningen Appellation Contrôlée är dock ingen kvalitetsgaranti, det är enbart en garanti att vinet har regionens egenskaper och har framställts enligt regionens regler.

I Spanien klassificeras vinerna:

DO/DOC: Denominación de Origen (Calificada)

Vino de la tierra

Vino de mesa, bordsvin, det enklaste vinet.

I USA finns inga kvalitetskrav på vinerna. Reglerna anger bara att ett vins ursprungsområde förutom druvsorterna ska stå på etiketten. De första American Viticultural Areas (AVA) infördes 1983 för att den snabbt växande vinindustrin skulle få någon sorts klassifikationssystem. För vinköparen ger i allmänhet producentens namn oftast den bästa vägledningen om både stil och kvalitet. Bland de bästa i Kalifornien kan nämnas: Gallo, Fetzer, Kendall-Jackson, Beringer, Marimar Torres och Ravenswood. Robert Mondavi, en av pionjärerna, är pålitlig men börjar bli oöverkomligt dyr.

I Italien klassificeras vinerna:

DOCG: Denominazione di Origine Controllata e Garantita

DOC: Denominazione di Origine Controllata

IGT: Indicazione Geografica Tipica

Vino da tavola, bordsvin, det enklaste vinet.

På spanska viner anges i regel också hur länge vinet lagrats:

Joven = ung

Sin crianza = utan lagring

Crianza = något år eller mer på fat eller flaska

Reserva = minst 3 års lagring

Gran reserva = minst 4 års lagring

Etiketten på europeiska viner anger ofta inte druvsorten utan man måste känna till vilka druvor som är tillåtna inom området (appellationen). Röd rioja till exempel, görs i huvudsak av en blandning av tempranillo och garnacha (grenache) och har därför speciell smak. Röd bordeaux görs till största delen av cabernet sauvignon, merlot och cabernet franc och har en annan smak. Det är olagligt att odla tempranillo och grenache i Bordeaux och kalla resultatet bordeauxvin.

De flesta etiketter på viner från Nya världen anger däremot druvsort och årgång men saknar oftast kvalitetsbeteckningar. Estate bottled betyder att druvorna har odlats, vinifierats och buteljerats på samma plats vilket oftast är liktydigt med en bra kvalitet på vinet.

Cru är en fransk term som används för att markera att en by eller vingård har särskilt hög kvalitet.

Bordeauxvinet

Chateau Reysson är ett stramt och fruktigt vin.

Haut-Médoc, ligger på vänstra stranden av floden Gironde (även Médoc) och här dominerar cabernet. På högra stranden ligger St-Èmilion och Pomerol och här dominerar merlot.

Etiketten anger: The origins of Chateau Reysson date back to the Middle Ages. It is located in the heart of the Médoc on a clay-limestone hill-top with excellent exposure.

Made up of 50% Cabernet Sauvignon and 50% Merlot, Chateau Reysson offers rich notes of ripe red fruits. It is powerful, complex with lovely, velvet tannins and has a long balanced finish revealing delicate spicey, cedar notes.

Producent: ** i Hugh Johnsons Pocket Wine Book betyder ”above average”.

Kvalitet: Appellation Haut-Médoc Contrôlée, Cru Bourgeois Supérieur. Vinslottet är den avgörande kvalitetsindikatorn och toppdistrikten har listor över de bästa vinerna som kallas crus classés och betyder ungefär klassificerade växtplatser. Den mest berömda klassifikationen rangordnar de 61 förnämsta vinslotten på Girondes vänstra strand från premier cru till cinquième cru. Ytterligare ca 300 i detta område når upp till beteckningen cru bourgeois.

Riojan

Conde de Valdemar Gran Reserva

Vinet kommer från Rioja Alavesa, som tillsammans med Rioja Alta är de bästa underregionerna i Rioja, som ligger i nordöstra Spanien.

Producent: Martinez Bujanda, Bodegas Valdemar, Rioja Alavesa, *-*** i Hugh Johnsons Pocket Wine Book, *** betyder ”well known, highly reputed”.

Kvalitet:  Denominacion de Origen Calificada. Det här är en superkategori förbehållen viner med en lång tradition av hög kvalitet. Hittills har endast Rioja tilldelats DOC-värdigheten. Gran reserva: Åtminstone 4 års lagring.

Nya Världen stilen

McManis Petite sirah är ett eldigt (14,5% alkoholhalt) och mulligt vin.

Det kommer från Kalifornien.

Producent: Mc Manis Family Vineyards

Kvalitet: Inget anges på etiketten mer än att det är Petite sirah och årgång.

Valpolicella

Masi Valpolicella Bonacosta är ett lätt och saftigt vin.

Vinet kommer från Veneto som ligger i nordöstra Italien.

Producent: Masi **-*** i Hugh Johnsons Pocket Wine Book betyder ”above average to well known, highly reputed”.

Kvalitet: Denominazione di origine controllata. Classico.

Etiketten: It is warm like a friend´s house (Hemingway). Masi makes this modern-styled wine from traditional veronese grape varieties (Corvina, Rondinella, Molinara). Lively and attractive with intense tastes of ripe cherries, good drinkability. It goes well with many dishes, from soups to grilled meats. It is also delicious with pasta.

Länkar till viner, leverantörer och producenter

•     Château Reysson: Systembolagsnr 3992, Leverantör Vinunic AB,

•     Conde de Valdemar Gran Reserva: Systembolagsnr 12601, Leverantör Sigva AB, Producent Bodegas Valdemar.

•     Mc Manis Petite Sirah: Systembolagsnr 6520, Leverantör Divine AB, Producent Mc Manis Family Vineyards.

•     Masi Valpolicella Bonacosta: Systembolagsnr 6998, Leverantör Philipson Söderberg AB, Producent Masi.

Mat till vinerna     

Till en god köttgryta där kanske kryddpeppar, timjan och lagerblad spelar huvudrollerna kan ett rödvin med kryddig karaktär bli gott. Det som avgör vinvalet är oftast tillbehören och såsen och hur rätten tillagas, kött, fisk eller fågel spelar mindre roll.

Skånsk kalops

Recept från Bonniers kokbok

4 personer

ca 500 g benfritt nötkött av bog, högrev eller s.k. grytbitar

1 msk smör

1 morot i stora bitar

1 gul lök i stora bitar

1 tsk salt

1 krm vitpeppar

10 kryddpepparkorn

1 lagerblad

4 dl vatten

1 krm salt, ½ krm vitpeppar

Skär köttet i cirka 2x2 cm bitar.

Bryn dem i omgångar i matfettet i en stekpanna och lägg över dem i en stekgryta. Bryn även morot och lök och lägg dem tillsammans med kryddorna i grytan. Häll på vattnet lite i taget. Koka under lock på svag värme cirka 1 timme eller tills köttet känns mört.

Ta upp kött, lagerblad och några morotsbitar. Mixa resten med en mixerstav eller häll över i en matberedare och kör till en slät och fin sås. Smaka av med salt och peppar. Lägg kött, sås och morotsbitar i grytan och hetta upp.

Servera kalopsen med inlagda rödbetor och kokt potatis.

Ostbricka

Att välja ost till rött vin är svårare än till vitt. Till medelfylliga och fylliga röda viner smakar dock mellanlagrade svenska hårdostar bra.

Brie och camembert, inte alltför starka, passar bra med ett fruktigt rött vin. Även till smaksatt färskost med t ex pepparrot, vitlök eller färska örter smakar ett fruktbetonat rött vin. Ju kraftigare rödvin desto smakrikare ostar.

     •     Mild eller något lagrad grevé med nötig smak

     •     Saint André, en brieliknande ost eller någon annan ost av brie- eller

       camemberttyp.

     •     Färskost med pepparrot, vitlök eller färska örter